Trixie

Nu är semestern snart över. Jag har börjat skolan och Patrik börjar nästa vecka. Vi har nu sista dagarna gjort ett ryck hemma och försökt slutföra renoveringen, det är bara smågrejer kvar men vi ska fixa dem nu så att vi kan känna oss helt klara. Dixie är helt klart tillbaka! Hon har blivit valp pånytt och kör fullt-ös-medvetslös och så plötsligt kastar hon sig ner och somnar. Det är så härligt att ha henne tillbaka! Nu ska här tränas!

Vi har umgåtts med lite hundfolk, bland annat Therese, Robban och deras två killar. Vi tränade agility ihop och plockade svamp, Therese gillar inte kantareller så vi får dem ibland, mums! Kotten och Disk har börjat finna varandra och busar som attan, båda gillar lite hårdare tag så de passar bra ihop. Vi har köpt en bok om kantarellsök och ska lära Dixon detta snart, vi har träningskantareller i kylen redo.

Idag tänkte vi träna agility på klubben men vi orkade inte åka dit, vi tränade lite tricks istället. Vi lärde in en ny variant av ”Pang” lite snabbt, en liten hyllning till husse som räddar liv dagligen. Igår lärde vi henne att rulla och påbörjade ”Sitt fint”. Men idag var vi som sagt lite lata så vi tränade bara lite snabbt. Vi filmade Dixies trick som ni kan se här. Hittade en låt som hette just ”Dixie” som vi la till till klippet, en mycket passande låt för vår lilla Dix, den måste vara skriven till just henne! Vi la ”Pang” sist med flit så att ni måste se hela filmen, hehe.

En annan nyhet är att vi kanske ska få tillökning, men stopp! Redan här vill jag hindra förhoppningsfulla far- och morföräldrar från att svimma av lycka, det är en hund vi pratar om! (Ta fram luktsaltet om någon ändå hann missuppfatta). Vi har tittat på lite olika kennlar och raser och ska se om vi kanske ska försöka få hem en liten valpis om några månader. Vi måste bara vara säkra både på val av ras och tidpunkt. Jag säger inte så mycket mer just nu så får vi se hur det utvecklas…

Publicerat i Pinscher, Träning | 9 kommentar

Renatus Dixus

Som vi har väntat, men nu är hon tillbaka! Från att ha varit en dampig valp utan dess like, till en gammal avdankad långsam snigel utan vilja så ser vi nu drag av den riktiga Dixie igen. Hon äter både godis och mat, bjuder upp till lek och bjuder på pinscherryck. Busar som en galning och har också börjat kampa igen! Så just nu är hon i en fas där hon älskar att busa och då gärna använda sina tänder…precis som när hon var valp.

Idag badade Dixie eftersom vi skulle få finbesök. Efter dusch brukar Dixie få de mest skumma pinscherryck, hon springer runt som en galning och slänger/drar sig över/ålar på alla mattor vi har. Tänkte filma detta skådespel, och vad händer då??? Just det, inget av detta bjöd hon på, men däremot var hon galen på sitt tuggben, visar det istället. Klicka här.

Annars rullar agilitykursen på. Hittills är jag väldigt nöjd med kursen. Innan var jag tveksam om jag ville/skulle gå den, kändes som att de kanske skulle vara lite för basic, men än så länge har det varit väldigt bra och lärorikt, och med bra instruktör/er. Att vi dessutom enbart är tre ekipage gör att vi får väldigt mycket tid, vilket gör det hela ännu bättre. Är en väldig skillnad på Dixie från den första träningen till den träningen som var i torsdags. Nu springer hon faktiskt, och det är inte bara ifrån mig eller av planen, utan hon springer nu istället genom tunnlar och hoppar över hinder i bra fart. Kan nog bli något av henne i agility också, hoppas jag. De hinder vi hittills gått igenom är hopp, tunnlar, slalom, balans, däcket och vippbrädan.

Däcket hade hon väldiga problem med när vi var hos Emma och 2xH. Men på kursen gick det finfint. Även när vi tränat efteråt har det gått bra, så det känns som att det farliga/konstiga med detta hinder är borta. När vi följde Spejas lydnadsmaraton passade vi på att efter varje tävling köra lite på den lokala agilityplanen, och det har gått bra. Nu börjar även slalomen så smått sitta, iallafall när jag är till höger om henne. När jag är till vänster om henne så har hon det svårare, men det är bara att träna på. Sen får vi också träna på, men det kommer kanske när hon blir säkrare, att springa mer och hoppa mindre, kolla på filmen så förstår ni vad jag menar.

Film på Dixies slalom.

För er som undrar vad överskriften betyder, här kommer ”facit”.

René är vanligen ett mansnamn av franskt ursprung. Den kvinnliga motsvarigheten är vanligen Renée. René, respektive Renée, uppbärs av båda könen utanför fransktalande länder. Namnet kommer av latinets Renatus och betyder ”pånyttfödd”, egentligen ”den pånyttfödde”.

Publicerat i Agility, Träning | 7 kommentar

Ny design

Hoppsan, nu händer det grejer här på Pinschern Dixie. Vi har knåpat ihop en ny blogg då vi tröttnade på den gamla. Jag har inte hittat något tema som passar mig, plus att jag vill känna mig lite speciell, så jag ändrade ett annat tema så jag fick det som jag ville. Åtminstone nästan, för hjälp vad mycket knåpande det är för alla småsaker. Ändra en färg här och byta ut en text där. Jag är inte helt hemma med det där att koda hemsidor så jag hade en del bekymmer och det blir inte alltid som jag tänkt mig…

Vi kommer försöka strukturera om lite, vi har känt ett bra tag att det inte riktigt räcker med ‘bara’ en blogg utan vi behöver lite sidor och så för att vara nöjda. Så det blev ett helbyte, nu ska vi fixa till alla sidor och bilder under de kommande dagarna.

Men vi har faktiskt inte hunnit fixa så mycket med hemsidan för vi har varit och tittat på tävlingslydnadsmaraton då vår kompis Karro tävlade med sin hund Speja. Vi tävlade ihop lördag och söndag förra veckan. Sen tävlade jag i onsdags och Karro tävlande torsdag till söndag! Under dessa sista fyra tävlingar lyckades hon skrapa ihop hela tre stycken förstapris i lydnadsklass tre och Speja har nu en ny titel, LP III. Ett jättestort grattis säger vi igen!

Dixie verkar även delvis ha vaknat till liv. Hon har haft små smygstarter med några sporadiska pinscherryck och glädjefnatt. Men nu senaste dagarna har hon pipit när vi kommit fram till brukshundsklubbarna och hoppats på att det är hon som ska få träna. Vi har kört agility efter Karros tävlingar, det är bra träning med nya miljöer och nya hinder och senaste två dagarna har hon varit riktigt riktigt taggad. Helt galna pinscherryck, lekt som en tok och ätit skitgodis (i en pinschers ögon) med mycket god aptit. Hon har även flugit runt på banan och gjort samma hinder om och om igen med glädje.

Nu borde skendräktigheten snart vara över och det ska bli underbart att få tillbaka Dixie! Imorgon har hon varit skendräktig i 8 veckor och det är på tiden att hon blir normal igen. Alla på tävlingarna har suckat medlidande när de förstått att hon är skendräktig. Det verkar inte vara någon skillnad på raser utan alla skendräktiga tikar är ‘omöjliga’ att jobba med under tiden de ska ha valpar. Men vad tusan, det har gått bra för oss på tävlingar ändå så jag ska inte klaga!

Publicerat i Agility, Lydnad, Tävling | 8 kommentar

JAAA! LPI!

Vi hade bokat tävlingar till helgen tillsammans med Karro men jag kände mig revanschsugen sen senaste tävlingen så vi ringde runt till lite klubbar. Till slut fick vi efteranmäla oss till en tävling i Hallstahammar bara två dagar senare, dvs idag!

Platsliggning

Vi hade inte direkt någon drömstart, långa köer pga tidig rusning och sedan en olycka, men vi hann fram precis i tid. Anmälde oss och allt sånt och under platsliggningen kom nästa dåliga start, hundslagsmål. Hunden bredvid Dixie (en skotte) blev attackerad av en hund (en softie), softien gick direkt fram till den stackars skotten när vi vänt oss om och ställer sig över honom. Skotten försöker vara lydig och ligga kvar och då börjar softien bita honom som en galning. Vi fick bryta så klart och softien blev utkastad från tävlingen, domaren blev riktigt upprörd. Vi fick beröm för att Dixie låg kvar (dock med huvudet uppe) trots att en riktig fight pågick några meter ifrån henne. När vi sen lägger hundarna andra gången börjar någon skjuta i skogen bakom, jaja vad säger man. Tur att man störningstränat ordentligt!

Platsliggning nummer två

Ja, vad ska jag säga om resten av tävlingen. Dixie var på dåligt humör som vanligt men jag ‘horade’ som en galning och lyckades pressa fram en hel del bra poäng, men jag betalade dyrt med alla dk. Hon hade glömt vad sitt var och vad utgångsställning egentligen är, för visst ska man sitta framför föraren riktad åt vänster? Suck! Ställandet var en riktig rysare då hon nästan tänkte lägga sig ner men hon såg nog på min blick att det inte var en god idé (har torskat två förstapris pga detta) så hon stannade i stående position.

Ännu en pokal till samlingen

Det var en trevlig tävling, trevlig domare och tävlingsledare som även var mycket pratsamma. Dixie hade fått benämningen blandras vilket de var tvungna att fråga om. De hade även många goda råd, men jag var inte riktigt mottaglig för detta i det skick jag har hunden i, hon är som hon är just nu. Ljusglimtarna på tävlingen var tandvisningen där Dixie blev tokkär i domaren och kastade sig på honom, i protokollet står det ‘trevlig prick’, gulligt! Jag var även sjukt nöjd med inkallningen som jag lärt om på typ två dagar med ett nytt kommando (samma som ärevarven så det är tryck i det kommandot). Jag höll på att gråta av lycka när min hund ÄNTLIGEN sprang till mig på inkallningen (istället för att lunka som nån gammal avdankad golden)!

Matte glad och lättad efter prisutdelningen

Resultatet vad 165 poäng, 2:a placering och LPI! Hurra hurra hurra! Vann gjorde den påhoppade skotten som gjorde en grym comeback direkt efter attacken! Snyggt! De fick även ett extrapris ‘Tävlingsledarens favorit’ för att de kom tillbaka så starkt, fint gjort av klubben! Absoluta botten med tävlingen var att jag inte fick någon LP-rosett, buhu!

Nu syns vi inte på lydnadsplanen på ett bra tag! Det känns skönt! Tack Karro för alla träningstips, bilder och moraliskt stöd!

Kritik och poäng finns på Dixies lydnadssida som vanligt.

Publicerat i Lydnad, Tävling | 17 kommentar

Pokal men inget LP 1

Edit 2010-08-17 Nu har även kritiken kommit in. Domaren hade helt rätt i att Dixie var seg i det mesta hon utförde, vilket vi även märkt sen långt tillbaka…

Idag åkte vi till Karlskoga med förhoppning om att bärga hem LP 1. Förutsättningarna var väldigt bra; fint väder, torrt i gräset, vi var där i god tid, få hundar.

Men tyvärr ville det sig inte riktigt denna gång. Kanske var Dixie trött efter gårdagen? Men hon var ändock helt ok, det hon missade var ställande under gång. Där ställde hon sig först för att sedan sakta, sakta, lägga sig ner. Så himla typiskt, hade hon i stället satt sig ner så hade vi fått vårt LP 1. Det hade nämligen räckt med en 5:a i detta moment, ett moment Dixie tidigare galant klarat av och dessutom fått beröm för från domarna.

Platsliggningen avklarad, 10 poäng

För att se Dixies betyg tryck här, kritiken kommer dock senare

Men men, så är det när man tävlar, små marginaler som avgör. Med dagens poäng så var vi närmare tredjepris än förstapris, men ändå kändes det så nära. Dock så vann vi vår klass, 5 hundar deltog. Men det säger mer om hur de andra hundarna var än hur Dixie presterade.

Våra tävlingskamrater

Även Speja och Karro var med och tävlade med förhoppning om att få hem sitt första och efterlängtade förstapris i LK 3. Dessvärre gick det lite troll även för dem. Den annars så pålitliga Speja missade helt vittringen, för första gången! Hade de fått poäng här så hade de klarat gränsen för förstapris, men fick nu istället nöja sig med ett andrapris, även de vann sin klass.

Två trötta segrarinnor

Lite anmärkningsvärt var att ingen hund fick förstapris. Vi vann ju trots allt våra respektive klasser så vi får väl ändå vara nöjda. Domaren var absolut inte överdrivet sträng eller petig utan det var ekipagen som inte levde upp till gränserna denna annars fina dag.

Dixie, förhoppningsvis på bättringsvägen

Jonas följde självklart också med och filmade. Här är filmen.

Publicerat i Lydnad, Tävling | 9 kommentar

Lydnad i Laxå

Tidigt i morse åkte vi iväg för att tävla i lydnad i Laxå. Det var en smidig resa då Jonas körde och vi andra kunde sova. Jag tjatade och tjatade på Karro att hon skulle tävla Dixie och försökte t.o.m. muta henne men det gick inte. Typiskt. Dixie är ännu mer skendräktig och har fått svullna juver. Till råga på allt så mådde hon dåligt igår och kräktes flera gånger och hade ont i magen… Det var nästan så att jag inte åkte men Karro skulle ju också tävla.

Ett rosa får bland de svarta och militärgröna

Väl på plats märkte vi att det regnade och var väldigt blött i gräset, typiskt. Dixie är fortfarande en princessa och kan inte ligga var som helst… Jag var redo att ge upp och var på väldigt dåligt humör men Karro övertalade mig som tur var att köra ändå. Jag var så nervös över att inte få ner henne och röt ett väldigt högt ligg, och tänk, hon la sig så fint och la även ner hakan! Nervös väntan på att hon skulle frysa och ge upp men hon var så duktig! Eller hon tog upp huvudet efter bara ett par sekunder men hon låg kvar med armbågarna i marken.

Stundtals en riktigt bra tävling

Sen var det bilen för henne tills ekipaget innan var på plan. Medans vi satt och väntade märkte vi att domaren var väldigt hård och petig på vissa saker. Jaja, Karro hjälpte mig värma upp och det gjorde verkligen susen för min del. Jag kände mig glad och pigg och då hakade faktiskt Dixie på. Min taktik var att ‘hora’ för Dixie genom att vara överdrivet glad och nöjd. Läggande under gång är verkligen en akilleshäl när det gäller blött/kallt väder så där var jag beredd på att dka. Jag blev förvånad över hur bra det faktiskt gick och hon levererade verkligen! Visst, det var inte så snyggt som jag vill men det var helt okej moment.

Vinnare!

Slutade på 170 poäng och klassvinst! Vi fick en ful (sorry) pokal och ett presentkort på försäkring. Fatta hur glad jag var! De andra hundarna var av raserna flat, schäfer, kelpie, collie, bc och hovawart.

Betygen finns på Dixies resultatssida.

Film från platsliggning
Film på momenten
Film under prisutdelning

Publicerat i Lydnad, Tävling | 14 kommentar

Allt som skulle bli roligt blev tråkigt

Igår torsdag sparkade min och Dixies agilitykurs igång. Vi blev endast tre glada amatörer och således tre hungrig hundar, eller två iallafall, på 2 instruktörer. Snacka om lyx, kommer mer eller mindre att kännas som privatträning.

Redan på promenaden innan träningen så misskötte sig Dixie, hon vägrade komma på inkallning, hon ville istället gå och käka grönt gräs. Det ville inte husse, så då blev husse arg och kopplade snabbt den dryga hunden Dixie. Vet inte riktigt vad som var fel på henne, kanske har vi förklaringen, den kommer senare i inlägget.

Tyvärr endast gamla bilder, fast då var hon var hon i och för sig duktig

När kursen väl startade så fick vi alla presentera sig själva och hundarna. Jag berättade då vem jag och Dixie var, vad vi har gjort innan, men jag la även till att Dix var skendräktig och i spökåldern det vill säga allmänt korkad och smått dum i huvudet, och tur var nog det. För under hela träningen misskötte hon sig mer eller mindre. Självklart fanns det några få ljusglimtar, eller det var nog snarare en… Det var t.o.m så illa ibland att jag skämdes över att ha sagt att Dix har hållt på/håller på med lydnad. Kändes mer som att vi borde gå en valpkurs.

Trots detta så var det ett bra och givande första träningspass. Vi körde lite hinder rakt fram, slalom samt tunnlar. När vi körde slalom så kom ljusglimten. Instruktören tog Dixie för att visa hur vi kan träna in slalomet, första gången visade hon noga, andra gången släppte hon Dixie lite mer fritt. Dixie gick då mer eller mindre själv, så alla blev jätteimpade och tyckte att hon verkade vara otroligt lättlärd. Tänk, på andra försöket så har hon greppat det! Men då kröp jag lite till korset och ”erkände” att vi har kört lite slalomträning innan.

Nä Dixie, det här håller inte. Nu är det dags att du börjar sköta dig, annars går propparna hos mig, vilket de var på väg att göra under träningen. Detta uppmärksammade även instruktörerna. Så jag skulle träna mer på att berömma med rösten, få igång henne med roliga saker, vara en glad skit helt enkelt, men hur lätt är det när man kokar inombords. Men å andra sidan har de rätt. Så jag får kanske boka in mig på någon anger management kurs snart. Vi ska helt enkelt skapa vårat happyplace inne på agilityplanen.

Dix saknade helt följsamhet, vilja och glädje

Självklart fick vi läxa. Det vi ska träna på förutom de hindrena vi körde är target, både inne och ute. Detta kan Dix, eller har åtminstone kunnat, så det BORDE inte vara några problem. Men just nu när hon är så här så kan vad som helst hända, fortsättning följer…

Slutligen, idag fredag så har Dixie spytt ett antal gånger, kanske kan vara en anledning till hennes bristfälliga beteende. Efter den första gången slog det mig. För att det var vid ett tillfälle under kursen då jag tog i henne och då gnydde hon till, precis som att hon hade ont i magen. Så hon kanske är ursäktad, det får tiden utvisa.

Publicerat i Agility, Träning | 4 kommentar

Är du trött på oss nu Emma?

Nu finns det fler bilder! Klicka på en av bilderna så kommer du till albumet på Pixbox!

För ett tag sen var vi nere hos Emma, Harry och Hilja och körde agilityträning. Om ni av någon konstig händelse har missat att läsa detta, så har ni chansen att se detta inlägg igen. Allt du behöver göra är att klicka här.

Då det förra träningspasset var så pass roligt och givande så krävde vi att få komma tillbaka. Emma ställde självklart upp igen, tack Emma!

Testade en Jaakko med Dix

Vi packade bilen full och begav oss nedåt till Emmas hemtrakter. Från början var tanken att vi skulle köra under måndagen, men det var så kul, trevligt och lärorikt att vi bestämde oss för att göra ett återbesök på tisdagen.

Under måndagens träning hade Emma satt ihop en bra träningsbana. Jag fick även klarhet i vad Jaakko är för något och fick även testa på att utföra detta, men förvånansvärt gott reslutat. Nackdelen med detta är väl att det nu är ännu fler armvisningar, stegförflyttningar och tänkande som krävs av mig. Men med mycket träning så ska detta nog gå bra tillslut. Men vi fick till ett bra lopp, gissa vilket jag visar?…

Ett bra lopp

Jag fick även förmånen att köra med Hilja. Nu har jag snart ett helt stall med hundar att köra med! Så blir nu någonsin trött eller skadad Emma, är det bara att ringa…

Hilja

På vägen hem hade vi bokat upp oss på valpvisning. Vi besökte Petra med familj. För tillfället är familjen större än vanligt eftersom de har fem små bedårande valpar hemma. Så känner du dig sugen på en pinscher, prata med Petra, hon har två valpar kvar! Vår favorit är fortfarande osåld (röd tik utan halsband)! Det var hursomhelst kul att hälsa på och se valparna. Man glömmer snabbt hur söt vår lilla krabat har varit, man glömmer lika snabbt hur jobbig hon varit. Det blir ingen pinscher till ännu…

Idag tisdag kom vi för en gångs skull i tid, kan dock bero på att vi sa att vi skulle komma en halvtimme senare… Vi körde några kluriga banor idag också. Även Jaakkon förekom. Jag passade även på att utöka mitt stall med en hanhund. Så nu ingår även Harry i TeamPatrik. Harry var himla snabb och följsam, så där har du gjort ett väldigt bra jobb Emma.

Den enda hanhunden i stallet, än så länge

Dixie då, jo hon skötte sig helt OK. Hon var lite seg efter gårdagen. Vidare så har hon ingen jättefart än så länge. Hon trippar mer fram till hindret sen tar hon ett skutt rakt upp och över innan hon trippar vidare. Jag hoppas farten kommer när hon känner sig tryggare och säkrare. Men en sak som var väldigt rolig att se var att hon ”söker” upp hinder själv. Det var några gånger hon sprang på sidan av hindret men rättade in sig i ledet… Det ska nog bli fason på henne här också.

Film på när Dixie kör en av sina första banor.

Dixie hoppar högt

Självklart tränade även jag och Speja. Idag körde vi vår längsta bana hittills. Den hade även en hel del klurigheter i sig. Fördelen med många mindre bra lopp är att det finns saker att jobba med, då vi tyvärr inte gör vårt bästa lopp på första försöket.

Snart dags för tävling

Publicerat i Agility, Träning | 8 kommentar

Hundapportering

Igår började vi som sagt träna hundapportering. Oftast har man en hund som är extra lydig (eller godissugen) och i vårt fall är det Speja. Dixie har den senaste tiden varit lite grinig och inte alls så lydig som hon kan vara. Karro kom då på att vi skulle lära Speja apportera Dixie, hon är visserligen en apporterande fågelhund men en hund kanske fungerar också.

Speja har fått lära sig att apportera en koppelögla. Först apporterade hon människor (kampade) och till sist Dixie. Denna övning går givetvis inte lika bra om man har en stark olydig hund, eller en hund som drar i kopplet, då stretar de emot istället.

Är man bra på apportera spelar det ingen roll vad man apporterar

Vi fick lite bakslag, Dixie fattade vad övningen gick ut på och väntade inte på att bli hämtad av Speja utan tjuvstartade. Så ser det ju så klart inte ut i verkligheten så vi fick lägga in störningen att hon fick godis av matte så hon ville vara kvar och Speja fick dra med henne. För antagligen stannar hunden på en kul doftfläck eller liknande och vill inte helt gärna bli meddragen.

Så här gick det till slut för oss:

Dix får godis hos matte och försöker charma till sig det genom att sitta fot osv medans Speja får kämpa för att få med henne. Se det här.

Lägger till lite rörelse. Lite tveksamheter om vem man skulle lämna hunden till… Klicka här.

Tar bort hjälpen av att en människa står bredvid Dixie. Speja ska själv söka upp Dixie och hämta hem henne, Dixie försöker sticka till matte i mitten så Speja får dra till. Se klippet.

Publicerat i Tips och idéer, Träning | 5 kommentar

Störningshjälp

Idag var vi störning åt ett lydnadsekipage och masade oss därför ner till sportfältet. Vi tog med oss lite agilityhinder, lunch och en massa hundgodis. Vi hade inga direkta träningsplaner för dagen utan tänkte bara köra på, främst slalom. När vi kommer dit märker vi att Dixie är hur laddad som helst! Så himla kul! Hon var supertaggad på att få arbeta och var snabb och pigg. Vi försökte lära henne slalom och det gick riktigt bra. Speja fick träna på slalomingångar från olika håll. Lydnadsekipaget kom och vi fick visa upp lite moment, bland annat platsliggning.

På gång

Efter ett tag kom även Vittra för att vara med. Trevligt! Jag började inlärnigen av apportering, hon var jätteduktig. Vittra är så intensiv och snabb på att lära sig, därför är hon kul att träna. Vi satt och bablade om det mesta och dogsen somnade. Ibland känner man att passivitetsövningarna verkligen gjort susen, det var nästan precis ett år sedan Dixie var en helt galen valp som inte kunde sitta still ens i en sekund. Men idag låg hon och vilade efter passen och när vi var klara fick hon komma upp i mattes knä.

Myser med Speja

Favoritmatte!

Kan sova i vilken ställning som helst

Karro hade en väldigt bra idé, att lära Speja apportera Dixie. Har man två hundar ska man så klart utnyttja det till max! Nu under skendräktigheten har hon varit sämre på att komma snabbt på inkallning, men nu blir det ändring på det! Tanken är att Dixie har ett sånt där koppel som bara är en ögla i halsbandet och Speja ska springa fram till Dixie och ta tag i handtaget och släpa med Dixie. Det gick hur bra som helst att lära in! Vi filmade men vår idiotiska kamera vägrar föra över filmerna, får ta det någon annan dag…

Publicerat i Pinscher, Träning | 3 kommentar